Tidiga insatser, tack!

I DN idag kan man läsa att det finns en orosanmälan om nästan vart tionde barn i Sverige. Vart tionde. Låt det sjunka in. Det är många barn det. 216 000 barn år 2021 för att vara lite mer exakt.

Socialstyrelsen tror att ökningen delvis beror på en ökad benägenhet att anmäla och en ökad medvetenhet bland medborgarna. Men socialtjänsten har också sett att många anmälningar handlar om barn vars situation blivit kritisk på grund av att samhället inte fångat upp dem i tid.

Hur många gånger ska det behöva sägas? Det är tidiga insatser som vi ska satsa på. Det är förebyggande arbete som gör allra störst skillnad.

De här barnen som mår så dåligt att det till slut görs en orosanmälan är till exempel barn som inte får det stöd de behöver i skolan. Det är barn som inte får tid hos BUP på grund av de långa köerna. Det är barn som inte hinns med för att vi är för upptagna med att släcka bränder.

"I de flesta fall skulle samhället behöva kliva in tidigare" anser Socialstyrelsen.

Är det inte konstigt då att ingen hör oss som skriker om att vi behöver satsa mer på de små barnen? Att vi behöver satsa på BVC, förskolan och grundskolan? Att vi behöver frigöra resurser för att socialtjänsten ska kunna göra mer - tidigt och kraftfullt.

Vi kommer fortsätta skrika.

Vi kommer aldrig ge upp.

För varenda unge ska vi kämpa.

Läs artikeln i DN här: https://www.dn.se/.../orosanmalningarna-okar-om.../

/Johanna Ellström

VD/ägare av MotivationsMentorerna